Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka om en höjning respektive sänkning av ett kreditbetyg, runt publiceringsdatumet, medför Onormal avkastning på den underliggande aktien. Vi har även för avsikt att undersöka om det finns något samband mellan ett företags soliditet samt branschtillhörighet och storleken på den onormala avkastningen. I uppsatsen används en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. I undersökningen har vi endast använt oss av sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar, börshistorik, Internet etc. Undersökningen baseras på en eventstudie som undersöker om någon Onormal avkastning uppstår.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en påvisbar Onormal avkastning omkring det datum då företagsledningen annonserar om utdelningsförändring. Studien syftar även till att analysera om det kan finnas någon skillnad i Onormal avkastning mellan de fall Affärsvärldens utdelningsprognoser stämmer överens med de faktiska utdelningarna, och de fall de inte gör det. För att undersöka om det fanns någon Onormal avkastning har en eventstudie genomförts. Händelsefönstret i eventstudien består av dagen för offentliggörandet samt tre dagar innan och efter. För att testa om eventuella onormala avkastningar är signifikanta har vi använt oss av hypotesprövning och t-test.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om Onormal avkastning genereras vid offentliggörandet av bud angående företagsförvärv för det förvärvande företagets aktieägare. Vidare jämför vi om avkastningen blir annorlunda beroende på företagens storlek, vilken bransch de tillhör samt vilken typ av företag som förvärvas.Studien utförs genom ett kvantitativt angreppssätt med hjälp av en eventstudie. Data består av aktiekurser från 34 bolag som jämförs med index. Eventfönstret som studeras är tio dagar, fyra dagar innan budet offentliggörs, buddagen samt fem dagar efter buddatumet. Studien baseras på bolag noterade på Stockholmsbörsen.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en eventstudie undersöka om marknaden värderar horisontella och vertikala förvärv olika. Samtliga förvärv som ingår i studien har ägt rum på Stockholmsbörsen under perioden 1996 ? 2004. Förvärven klassificeras som horisontella eller vertikala. Efter klassificeringen jämförs de båda gruppernas onormala avkastning relativt varandra samt gentemot Affärsvärldens generalindex.

Genom en eventstudie undersöks huruvida Onormal avkastning i samband med pressrelease angående företagsförvärv genereras i händelsefönstret hos det förvärvande företaget. Vidare testas valda koefficienters signifikansnivå för den onormala avkastningen genom en multipel regressionsanalys..

Studien undersöker om annonsering av nyemissioner genererar en Onormal avkastning på svenska aktiemarknaden. Studiens avsikt är även att ge bättre förståelse för i vilken grad faktorer som bolagsstorlek och emissionsbelopp påverkar den onormala avkastningen. Undersökningen är av kvantitativ art och genomförs med hjälp av en eventstudie. För att besvara undersökningen beräknas den Onormal avkastningen vid annonsering om nyemission. Resultatet visar att bolag som annonserar om nyemission genererar negativ Onormal avkastning på eventdagen.

Studien visar att en positiv Onormal avkastning uppstår i och med att kungörelsen av ett noteringsplatsskifte offentliggörs. Den positiva onormala avkastningen återgår från och med det fysiska skiftet till OMX från de mindre noteringsplatserna. En temporär värdeutveckling som stöds av Price pressure hypotesen och som förklaras av handelsvolymförändringar i aktien..

Syfte: Uppsatsens har som syfte att utreda om det generellt eller branschvis förekommer onormala aktiekursförändringar för företag noterade på Stockholmsbörsen, då företag inom samma bransch som de själva meddelar om en oväntad förändring i framtida utdelning. Utifall det inte går att dra några generella slutsatser för Stockholmsbörsen i stort så ska det undersökas ifall det finns särskilda branscher där denna form av spridningseffekt äger rum. Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att se ifall Onormal avkastning förekommer har vi subtraherat marknadens avkastning ifrån avkastningen för aktien. Som marknadsavkastning har Affärsvärldens Generalindex använts.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida företagsförvärv påverkar värdet för det förvärvande företagets ägare. Vidare vill vi även urskilja vad som ger positiv påverkan på värdet och bygga en strategi utifrån detta. Metod: Genom en kvantitativ metod har vi bearbetat primärdata i form av 18 bolags aktiekurser samt deras jämförelseindex för att undersöka huruvida vi kan finna en Onormal avkastning eller ej. Bolagen vi har studerat är noterade på Stockholmsbörsen och genomförde ett förvärv under perioden 1997-2004. Teoretiska perspektiv: Vi har utgått från de teorier som tidigare studier kommit fram till.

Denna studie syftar till att undersöka den finansiella informationens eventuella inverkan på Onormal avkastning i samband med publika bud. I en eventstudie analyseras därför företagsförvärv genomförda på Stockholmsbörsen under tidsperioden 1990-01-01 till och med 2009-12-31. Den moderna portföljteorin, effektiva marknadshypotesen samt marknadsmodellen utgör den teoretiska grunden för den kvantitativa undersökningen. För att utvärdera huruvida förvärven varit värdeskapande beräknas Onormal avkastning, kumulativ genomsnittlig Onormal avkastning(CAAR) samt volymviktad kumulativ onormal (VW CAAR) för bud- samt målbolag. Vidare presenteras tidigare forskning samt teorier kring företagsförvärv, vilka utgjort underlaget till hypoteserna i studien.Förvärven har delats in i två huvudgrupper baserat på om finansiell prognostiserande information har delgetts marknaden i samband med förvärv eller inte.

Objective: Our purpose with this study is to demonstrate the impact of natural disasters on banks' share prices.Method: Quantitative survey method, an event study.Conclusion: There is no association or a very weak correlation in this study between natural disasters and the Swedish banks' share prices..

SAMMANFATTNINGTitel: FöretagsförvärvSeminariedatum: 2009-07-03Ämne/kurs: NEKK01, Kandidatuppsats i nationalekonomi, Makroekonomisk analys, Portföljvalsteori, 15 poäng, 15 ECTSFörfattare: Jesper Bäckmark Filipsson André Henryson Handledare: Bengt KjellgrenFem nyckelord: Budpremie, Tobins q, effektiva marknadshypotesen, Onormal avkastning, globaliseringSyfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka variabler som kan påverka budpremien vid ett förvärv. Denna studie ska ses från en investerares sida som vill utnyttja den höga onormala avkastningen som genereras vid ett förvärv.Teori: Vi kommer att använda oss av teorier kring Tobins Q, den effektiva marknadshypotesen, motiv till företagsförvärv, Onormal avkastning och teorier om dagens globalisering. Dessa ska hjälpa att förklara och ge stöd åt våra resultat.Metod: I denna studie används en kvantitativ metod där våra hypoteser testas genom dels genom en multipel regressions analys men även enklare statistiska prövningar. Där olika variablers samband med budpremien förklaras. Slutsats: Vid förvärv har vi kommit fram till att målföretagen är de stora vinnarna på kort sikt. De variabler som vi kunde hitta ett samband med bud premien var kumulativ Onormal avkastning 30 dagar innan och fram till buddagen.

Syftet är att undersöka om det finns möjlighet att uppnå överavkastning på den svenska aktiemarknaden genom att använda sig av information om förändringar av reporäntan. För att uppfylla vårt syfte utför vi en händelsestudie med en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Genom att studera nio branschindex och OMX index vid reporänteförändringar, undersöker vi om det föreligger någon skillnad dem emellan. Att en Onormal avkastning kan uppnås kan statistiskt säkerställas för OMX index dag 1 efter en annonsering om en sänkning av reporäntan. Vid en höjning finner vi däremot inga bevis för en reaktion på marknaden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den kortsiktiga kurseffekten vid kommuniceringen av ettförslag till aktierelaterat incitamentsprogram. Vi skiljer på program riktade till Ledningen och till AllaAnställda för att undersöka ifall det observeras någon skillnad i kurseffekten mellan de två grupperna.Vi genomför en eventstudie med ett 7 dagars eventfönster och studerar den genomsnittliga onormalaavkastningen samt den ackumulerade onormala avkastningen. Företag listade på StockholmNasdaq OMX Large Cap lista 2010 ingår i studien och tidsperioden är från 2007 till 2010. Resultatetvisar att det finns en tendens till skillnad mellan de två grupperna. Förslag riktade till Ledningen visaren tendens till positiv Onormal avkastning, medan förslag riktade till alla anställda visar en merinkonsekvent Onormal avkastning från dag till dag.

Denna eventstudie syftar till att undersöka hur ett byte av noteringslista påverkar kumulativ Onormal avkastning (CAR) 1 till och med 12 månader efter genomfört byte. I studien undersöks därför utförda byten av noteringsplats på den svenska aktiemarknaden under tidsperioden 1995-2009. I studien beräknas Onormal avkastning delvis med marknadsmodellen (MM) som grund, men också med Fama & French tre-faktormodell (FF) för att öka reliabiliteten. Vidare undersöks om skillnader i CAR föreligger under olika tidsintervall samt om olikheter förekommer efter att berörda företag delats in i undergrupper baserade på typ av byte, industri samt storlek. Slutligen testas utifall den eventuella kumulativa onormala avkastningen är signifikant skild från noll med student t-test samt om det föreligger skillnader i medelvärde i de olika undergrupperna.